“Vi har släppt på handbromsen. Vi är så gamla nu, vi kör bara!”
I Spanien bor det ungefär 80 tusen svenskar, mer eller mindre permanent. På Costa Blanca, ett kustområde kring Alicante och Torrevieja, bor cirka 15 000 av dessa vilket har skapat en slags svensk koloni med en svensk infrastruktur bestående av till exempel skola, mäklare, läkare och svenska mediekanaler. Det finns många fördomar kring svenskar som väljer att flytta till Spanien, till exempel att de drar nytta av den låga skatten, att de inte integrerar sig i det spanska samhället och att de driver upp priserna vilket gör att lokalinvånare inte har råd att bo kvar. Med dessa fördomar kom jag ner till Torrevieja för att undersöka detta fenomen och det jag fann var en en stark gemenskap där alla är välkomna, oavsett ursprung, ålder och klass. Den gemensamma nämnaren för dessa individer är att de alla har valt livet. De har valt att göra det mesta av den tid som de har kvar.
Berit, 75, är en av de pensionärer som bosatt sig i Torrevieja och endast spenderar sommarmånaderna hemma i Sverige. Måndagar och fredagar spenderar de tävlandes i boule på banorna i San Luis och avslutar oftast detta med att äta på restaurangen Lilla Svensken, 500 meter bort. Där samlas de flesta i gemenskapen över en halv flaska vin eller en stor öl som ingår i paketpriset med förrättsbuffé, varmrätt, snaps och dryck för 12 euro. Vad de än gör ekar skratten och diskussionerna mellan väggarna och oavsett om de åker på tjejresa till närliggande stad eller går på en minnesstund för en förlorad vän finns det en påtaglig värme och ömhet inför livet som sådant.
